Vittring och erosion, gyttja och salt
Anna-Lill Nilsson
”Det går en dag ifrån vår tid och kommer aldrig åter” det brukade min farmor mumla och så gungade hon i sin gungstol. Så börjar psalm 188 i svenska kyrkans psalmbok. Farmor gungade lite till och upprepade citatet. Psalmen har anor från 1600-talet och rör vid något djupt existentiellt som vi alla delar både natur och det som tillverkats av människohand, vår existens är begränsad i tid.
Mitt konstnärliga arbete handlar om tid och om tiden som går. Jag letar sinnliga spår av tid och vänder och vrider på dessa upplevelser.
2014 gjorde jag en resa till Utah i Amerikanska västern och besökte Spiral Jetty och Sun Tunnels. Robert Smithson och Nancy Holt är två konstnärer som gett mig mycket. Robert Smithson inte minst i sina texter.
Vid Salt Lake fanns oändliga mängder saltkristaller som uppstod, löstes upp och uppstod i ny form. Spiral Jetty själv bär tydliga spår av erosion och av sandens rörelser efter olika vattenstånd. Spiral Jetty låg under många år under vattenytan, när jag var där låg den på land. Endast de yttersta delarna nåddes av det salta vattnet. Spiral Jetty berättar många historier om salt, gyttja, väder, vind och tid.
Vi reste vidare genom Nevada och letade upp Michael Heizers, Dubble Negativ.
Vid resan genom de båda staterna reflekterade jag över hur synlig tiden blir i dessa ökenlandskap där lager på lager ligger avskalade.
Inför utställningen i Färgelanda Konsthall har jag arbetat med olika sorters nedbrytning av materia, sediment i lager, samt olika sätt att gestalta vittrandet och erosionen, upplösningen och försvinnandet.
